Förlossningen

Ska passa på att skriva medans jag kommer ihåg rätt bra!

Vattnet gick måndag 5 Juli ca 23.15. Jag låg och sov men kände att något hände så jag hoppade upp rätt snabbt, kom bara lite i sängen. Resten vilket var ganska mkt kom på golvet och på vägen till toa. Förstod direkt att det var vattnet. Både Momme och svärmor var vaken så jag sa att vi måste åka. Svärmor hjälpte till att torka och byta i sängen och jag duschade av mig. Packade lite av det sista i väskan och tog på mig kläder. Ringde sen till förlossningen, och som jag visste så skulle vi komma in för en koll.

Det kom faktiskt lite små värkar där direkt. Vi åkte in strax efter 23.30 ungefär. Fick göra CTG-kurva. Hade värkar lite då och då. Allt såg bra ut men värkarna var inte så täta (kom med 3-5 min mellanrum ibland mer) så dom tyckte att vi skulle åka hem och vila. Om inget hände skulle vi komma tillbaka 15.00 på tisdagen för nytt CTG. Men värkarna fortsatte lite smått under natten, jag kunde inte sova.

Vid 05.30-06.00 ungefär kände jag att det började bli jobbigt. Blev less på att inte få sova. Kände även att jag ville göra nr 2 men eftersom jag var hård i magen så gick det inte ;) Kändes inte bra att trycka heller när man hade värkar. Ringde in till förlossningen. Dom sa att jag kunde komma in igen för en koll om jag ville. Skulle äta lite frukost, men fick bara i mig två tuggor av en macka.

Vi åkte in vid 06.30 för då ringde jag mamma. Blev inskriven 06.45. Där la hon en CTG ett tag men tog bort den för jag ville på toa. Fick lavemang vilket hjälpte då såklart ;) Sen la hon CTG igen. Värkarna hade fortsatt. Hon kollade om jag hade öppnat mig, 4 cm! Jag fick lustgas 07.25, hjälpte väl sådär. Från början gick det bra.

Vid 08.00 kände jag att jag inte orkade med bara lustgasen. Ville ha EDA (ryggbed.) så hon kollade hur mycket jag var öppen. Nu var det 6 cm. Hon förberedde för det. Jag kämpade på med lustgasen.

08.20 var allt klart och jag fick EDA. Jag hade ooont så ville bara att den skulle på plats fort! Frågade hela tiden sen när den skulle börja verka. Kände inte av att det hjälpte. Det tar ca 15 min innan den hjälper. Jag väntade och väntade och värkarna gjorde ont ont ont. Efter ett tag känner jag att det börjar göra mer ont och att det trycker lite neråt. Hon undersöker och märker att jag öppnat mig nästan helt under den här korta tiden. Bara en liten "kant" kvar som skulle bort. Så bedövningen hann inte hjälpa och 08.45 får jag krystvärkar.

Jag får nästan panik, vet inte vart jag ska ta vägen. Aldrig varit med om värre smärta. Fick ju inte använd lustgasen något mer då heller. Jag ligger och blundar hela tiden och försöker koncentera mig på när jag kan krysta. Tyckte att allt gjorde så himla ont så jag ville bara avlida. Och det var himla svårt att "vila" mellan krystningarna. Jag skrek lite olika saker där ;) Kejsarsnitt, att dom skulle klippa upp hela mig så hon kunde komma ut m.m. ;) Men hon ville inte klippa. Tillslut så kom i alla fall lillan ut 09.05 efter 20 min krystande. (Med Eric tog det ca 1 h!) Känslan när bebisen kommer ut är ju i alla fall oslagbar!

Men smärtan glömmer jag icke lika lätt den här gången kan jag lova! Men jag hade tur och sprack nästan inget, skönt! Fick en skråma/skrapsår/liten spricka på tre ställen runt om så det räckte med ett stygn på varje ställe för att det skulle läka ihop fortare. Det kändes som att jag skulle spricka åt alla håll och kanter kan jag lova ;) Förstår fortfarande inte hur man får ut en bebis där! Helt sjukt hur kroppen fungerar!

Hon vägde som sagt 3616 g och var 52 cm lång. Lite större än Eric som vägde 3320 g och var 49 lång.

Hon tog bra tag direkt när jag ammade så det känns jätteskönt. Hoppas det fortsätter lika bra!

Momme åkte och jobbade någon timme på lunchen. Jag låg ändå bara och vilade. Sen kom han, Eric, mormor och farmor in och hälsade på en snabbis. Eric var jätteglad och kramade mig. Tyckte att lillasyster var söt. Men efter stund sa han att han ville åka därifrån. Så då åkte dom. Jag stannade kvar på patienthotellet en natt. Det var jättebra där, och god mat! Men sov sådär, hon ville amma rätt mkt. Så det var skönt att vi var där första natten.

Namnet är inte 100 bestämt än, men det lutar kanske åt Nora ♥

Kommentarer
Postat av: Linis

Bra kämpat Lotta!!! Förstår precis i det du skriver.. panikkänslan över smärtan. Jag fick ju mina krystvärkar i bilen tom.. nä fy bubblan! Vi mammis gör det bra!! Vill träffa Er snart! KRAM

2010-07-08 @ 23:15:35
Postat av: Jessica Bergström

men vilken rekord förlossning! bra jobbat :) ska kanske ta och printa ner min jag med? bättre sent än aldrig lixom :) haha! sköt om er nu!! kram

2010-07-09 @ 11:26:41
URL: http://blogg.hermertz.se
Postat av: Tulay

Ojojoj den där panik känslan alltså.. Jag var nära på att hoppa av sängen men Senol tryckte ner mig igen. Vet inte vart jag tänkte ta vägen men inte ville jag föda iaf hahaha.



Bra jobbat darling..

2010-07-09 @ 11:29:05
Postat av: Frida

Härligt att läsa Lotta! Och dom är bra lik varandra va?! :)

2010-07-10 @ 10:10:41
URL: http://fridasjostrom.blogg.se/
Postat av: hannah

hahaha, vilken tur dom inte klippte upp hela dig ;)

2010-07-10 @ 19:54:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0